Realistens blogg

Leif GW hakar på invandringskulten.

Några kommentarer angående Leif GW Perssons krönika "Mycket skrik för lite ull" i Expressen (2015-03-29).

När kulturpersonligheter i form av komiker eller sångerskor uttalar sig om invandringens för- och nackdelar kan det möjligen tas med ro då dessa får förutsättas ha begränsad talang inom det de uttalar sig om. Men när Leif GW Persson, som utöver att vara en offentlig person också är en vetenskapens företrädare i egenskap av att han är professor, uttalar sig, ja, då blir situationen mer bekymmersam. I artikeln blandar GW statistik från kriminologin, det ämnesområde han företräder, med uttalanden om invandringens lönsamhet/kostnader. När GW går utanför sitt ämnesområde bör han betraktas som Leif Persson utan någon professorstitel, och det är uppenbart att den annars så analytiske GW inte besitter kunskap om det han uttalar sig om.

Det är två punkter i artikeln jag önskar bemöta:

- "Invandringen till Sverige under de senaste femtio åren har haft stor betydelse för våra ekonomiska framgångar och tillväxt".

Det går ej att göra en sådan generalisering då arbetskraftsinvandring i tider av hög ekonomisk tillväxt med efterfrågan på industriarbetare numera har ersatts av lågutbildad asyl- och anhöriginvandring till ett samhälle som är mer kunskapskrävande än det föregående industrisamhället. Lägg därtill den alarmerande bostadsbristen.

- "Samhällsekonomiskt och kriminalpolitiskt är den helt ointressant och rätt hanterad kommer den att försvinna med tiden."

Påståendets samhällsekonomiska komponent bör besvaras av någon forskningsföreträdare inom området och inte av en kriminolog. Nestorn inom forskning på kostnader för invandringen är professor Jan Ekberg vid Linnéuniversitet. Han kom fram till att kostnaden för invandringen är av storleksordningen 40-60 miljarder per år. Dessa siffror är dock baserade på de volymer som gällde fram till 2009 vilka sedermera accelererat.

 

 

 

Ylva Johanssons snabbspår

I måndags (2015-03-16) höll Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens med temat "Snabbspår - snabbare etablering av nyanlända" som utvecklar de förslag som presenterades på DN debatt för några veckor sedan (länk). Kortfattat handlar det om att flyktingarnas utbildning ska utvärderas ("valideras") för att de snabbare ska komma i arbete. Presskonferensen finns i form av en film samt presentation på regeringens hemsida (länk). Jag tänker kommentera en punkt i presentationen: Utbildningsnivån. Arbetsmarknadsministern visade grafen nedan (sid 5 i pdf:en, 6m50s in i filmen)

undefined

Att c:a 50% av "underlaget" (=flyktingarna) har endast grundskoleutbildning beskriver Ylva Johansson som positivt, citat: "det här är ett viktigt tillskott, att en så pass stor andel har en god utbildning med sig" samt "en fantastisk möjlighet för Sverige". Som jämförelse bör då beaktas att motsvarande siffra bland inrikes födda är 12% (källa SCB, 2012). Ett av de främsta skälen till arbetslöshet bland befolkningen som helhet är just låg utbildningsnivå. Utbudet i "underlaget" saknar helt enkelt de egenskaper arbetsmarknaden efterfrågar och den föreslagna "valideringen" av deras utbildning kommer därför endast i ringa grad förbättra gruppens usla sysselsättningsstatistik.

Som en indikator på hur utfallet kommer att bli kan vi studera tidigare asyl- och anhöriginvandrare (DN-studien, länk): Efter tio år har tre av tio ekonomiskt bidrag från kommunen och bland de som förvärvsarbetar har varannan en genomsnittlig inkomst på mindre än 13000 kr i månaden. Lägg därtill att de nuvarande intagsvolymerna är betydligt större och att bostadssituationen är på väg att bli alarmerande.

Avsikten är god men saknar verklighetsförankring, och utfallet blir därefter.

Bostadsfrågan

Vi kan redan nu se att migrationsverket har svårigheter att finna tillfälliga boenden under tiden ansökan om asyl prövas. Sedan när flyktingarna beviljats PUT (permanent uppehållstillstånd) ska de slussas ut i samhället, men vart ska de bo? Regeringen har föreslagit modulbostäder (länk), men även dessa kostar mycket. Om det skulle byggas bostäder till alla flyktingar som förväntas komma i år får vi följande underlag:

Produktionskostnad c:a 20 000 kr / kvm För modulhus enligt Boverket.
Bostadsyta 42 kvm / person Genomsnittlig bostadsyta per invånare enligt SCB.
Antal flyktingar 90 000 personer Migrationsverkets prognos för antalet flyktingar 2015.

Det blir då en kostnad på 20000 * 42 * 90000 = 76 miljarder kronor (som jämförelse kostade sjukvården 59 miljarder år 2013). Kom då ihåg att det här är ett estimat endast på kostnaden för bostadsbehovet. För modulbostäder. Under ett år.

Men det kommer de väl att betala av med sitt förvärvsarbete? Nej, asyl- och anhöriginvandring har usel statistik vad gäller att komma i och förbli i arbete. Även efter många år. Betrakta i sammanhanget att som arbete inräknas här även att arbeta 1h / vecka i arbetsmarknadsåtgärder. Skälet till att de är lågattraktiva på arbetsmarknaden är främst deras låga utbildningsnivå (se graf). Sverige är en kunskapsdriven ekonomi och den "validering" av deras utbildning som regeringen föreslagit kommer därför endast att hjälpa ett fåtal.

Kommer då dessa pengar att anslås? Nej, det vore politiskt självmord då det skulle innebära antingen rejäla skattehöjningar eller omfattande nedskärningar i välfärden genom omfördelning av skattemedel (och det finns inget brett väljarstöd för någotdera). Istället kommer de att slussas ut i befintliga (ö)kända bostadsområden med följden att trångboddheten där kraftigt ökar. Och vad blir följden av det?

Idealism kontra realism

I Expressen (2015-03-03) kan vi läsa att "Så avslöjas lögnerna om invandringen" där det hänvisas till en studie som visar att den är lönsam. Argumenten är inte nya och de flesta punkter sågas här. Studien är gjord av en vänsterradikal tidskrift (ETC) och sedan använder övriga Media detta som ett "vetenskaplig" källa.

Problemet med både politiker och journalister är att de har en ideologiskt förutfattad mening, detta leder till att de söker argument som stödjer deras uppfattning och förkastar argument som motarbetar den. Av detta skäl är inte politiker och journalister lämpade att avgöra vissa frågor, t ex frågan om invandringens lönsamhet. Vetenskapsmän, till skillnad från politiker och journalister, drivs av att förstå och beskriva fenomen. Objektivitet och realism är honnörsord snarare är subjektivitet och ideal.

Över 40% av journalisterna i Sverige är miljöpartister (källa) vilket blir ett demokratiskt problem när de inte kan förhålla sig neutrala till det de granskar.

Kommer en vetenskaplig studie som visar att lågutbildad asyl- och anhöriginvandring är lönsam lovar jag att byta fot i frågan, då jag ej drivs av ideal.

 

Fel igen, Karin Petterson

I aftonbladets ledare "Billiga poänger ger inte bra integration" (2015-02-03) påstår aftonbladets politiska chefredaktör Karin Petterson att "De människor som nu kommer till Sverige från krigets Syrien har ungefär samma höga utbildnings­nivå som den svenska ­befolkningen. Det är människor vars driv och vilja till arbete bör tas till vara så snabbt det går."

Tyvärr är det faktafel, efter att ha kollat SCB-rapporten "Befolkningen 2013 fördelad efter utbildningsnivå, födelseland och kön. 25-64 år" kan följande diagram presenteras:undefined

Bland inrikes födda har 11% endast förgymnasial utbildning och för invandrare från syrien har hela 38% endast förgymnasial utbildning.

I artikeln påstås det även att "Sverige kan också luta sig mot positiva historiska erfarenheter av tidigare omgångar av såväl arbetskrafts- som flyktinginvandring". Den arbetskraftsinvandring som skedde under 60- och 70-talen var under en tid då Sveriges industri blomstrade och hade arbetskraftsbrist. Genom globaliseringen har det skett en utflyttning av enklare industijobb och det finns ingen förhoppning om att de kommer att bli fler inom överskådlig tid.

Än en gång: Sverige har mycket liten efterfrågan på okvalificerad arbetskraft. En stor del av flyktinginvandringen hör till denna kategori.

Ledarartikel utan faktaunderlag.

I en ledarartikel med rubriken "Bra att folk kommer hit" (2015-01-31) försöker Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Petterson att utveckla resonemang för invandringens nytta. Tyvärr är hon förblindad av sina ideal och blundar för fakta.

För att bemöta några påståenden:
"Personer som har flytt från krig och umbäranden till denna iskalla plats i Europas utkant är knappast några latmaskar."
Skribenten missförstår problematiken, det kommer inte att att hjälpa dem att de inte är lata, flertalet flyktingar har betydligt lägre utbildningsnivå än inrikes födda (källa SCB) och Sverige har ingen eller liten användning för sådan arbetskraft. Sverige är det land inom EU som har lägst andel enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver någon utbildning eller endast grundläggande sådan (källa Eurostat). Detta gäller givetvis oberoende av etnicitet, vår ekonomi har liten användning även för lågutbildade svenskar.


Karin Petterson hänvisar också till ett uttalande av Anders Borg: ”Det är en stor fördel för Sverige att det har kommit tiotusentals människor från Syrien, Irak, Iran, och Somalia. De bidrar till att göra Sverige bättre”. Givetvis utan någon som helst hänvisning till något som stödjer detta (t ex sysselsättningsstatistik).


Skribenten vill att invandringen ska vara lönsam, men det finns inte stöd för detta i forskning eller statistik. Istället pekar alla fakta på att den (vid nuvarande nivåer) är en smygande nationalekonomisk katastrof.

Avslutningsvis kan vi läsa:
"Det känns som om den offentliga debatten om invandring i allt större utsträckning förs mellan intellektuella pygméer och lata opportunister."
Jag kan inte annat än hålla med.

Media vilseleder

DN hade 2014-12-30 en huvudledare med rubriken Många missförstånd i myternas Mecka som syftar på svenskarnas missuppfattningar runt invandringen. I artikeln hänvisas till en studie gjord av Novus. Inledningen formulerar: "Utan kunskap ingen precision. Svenska väljare prioriterar invandring högt, men kunskaperna haltar." Vidare: "På frågan om hur många av de som invandrade till Sverige 2012 som var flyktingar, svarar sex av tio att det var fler än 30.000, när det i själva verket var runt 17.500 personer." Detta följs av slutsatsen "Alltså: Invandringen överskattas"


Artikelns författare försöker att vilseleda läsaren genom att först presenteras antalet flyktingar och sedan använda detta som argument för att den totala invandringen överskattas. Flyktingarna är endast en del av den totala invandringen, 2012 var t ex anhöriginvandringen 30 862 och den totala invandringen 103 059 (källa: SCB).

I samma artikel påstås det att sysselsättningsgraden för utrikes födda är 63% och att vi tror att den endast är 40%. Följande bör beaktas: I Sverige får man i motsats till flertalet länder inte registrera etnicitet på medborgare, därför kommer det i gruppen "utrikes födda" att ingå etniska svenskar födda utomlands och i gruppen "inrikes födda" ingå andra generationens invandrare. Om vi bryter ned statistiken för "utrikes födda" på några olika grupper ser det istället ut så här (sysselsättningsgraden för inrikes födda är 85%)

För några EU-länder:

  •  Finland: Sysselsättningsgrad 70%.
  • Tyskland: Sysselsättningsgrad 65%.
  • Storbritannien: Sysselsättningsgrad 68%.

För några länder utanför EU:

  • Afghanistan: Sysselsättningsgrad 41%.
  • Irak: Sysselsättningsgrad 39%.
  • Somalia: Sysselsättningsgrad 25%.

Alla data är från SCB (ålder 25-64, år 2010).

undefined


Jag anser hela artikeln vara författad med avsikt att förleda läsaren så att denne delar författarens ideal.

Newer posts → Home